thejessa

Idag har jag varit i el Stockholmo och lekt med min älsklings böna. På vägen dit satt jag mittemot en väldans spännande gubbe på tunnelbanan. Han klev på vid slussen. Med en mun full av saliv, att det fick plats så mycket saliv var för att han inte hade så många tänder, började han prata med mig. "Hej! Jag tycker om människor, dom är inte så dumma."  Nähe, tänkte jag, det var väl bra.. "Dom är som katter, jag tycker om kissekatter också."
Jo tack, han såg ut som nån som tycker om att klappa katter och krama dem lite. Kanske krama dem lite för hårt... Sen blir han ledsen när katterna inte rör sig så mycket utan istället bara ligger i hans lägenhet och börjar lukta konstigt.

När vi åkte över bron mot Gullmarsplan började han yra om en eldsvåda, jag undrar fortfarande om han leker med tändstickor när han kramat klart katten...